Hundar...

När det är regnigt ute är min hund (en envis liten tax) ganska rolig av sig. Som i morse. Klär på mig regnkläder och ropar till mig hunden att nu är det dags att gå ut. Sagt och gjort. Kliver utanför dörren med hunden mer eller mindre släpandes efter mig och kommer säkert hela 10 meter från ytterdörren. Där hittar han en lyktstolpe att pinka länge och väl mot och sen tyckte han att det var dags att gå in igen. Väl inne så går han till soffan, sätter upp framtassarna på den och gnäller tills "mamma" är så dum att hon går och lyfter upp honom. Lata åbäke! Sen ligger han där ihoprullad och gör det han gör bäst; sover. Om det är det som kallas för ett hundliv så kan jag gärna byta med honom!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0